Vi Fem - Hur var din jul?

Kamen-Bert Herrljunga-Cider-Holm-Gren, Blästrare, Blåsut:
- Jotack. Jag fick två liter torrmjölk. Det blir ju mer när man spär. Säkert 20 liter! Så jag klagar inte. Det hade jag inte gjort ändå för när jag klagar skjuts det ut ett spett ur min underkäke som genomborrar högerkinden. Det är både generande, smärtsamt och bibliskt. På nåt sätt brukar de där tre grejerna hänga ihop...?

Mildred Hogan, Småskoleforskare, Fittja:
- Det blev en bra jul! Jag fick en köksguldsmedja, två band av Nationalencyklopedien och tillbaka min man. Hasse heter han. Han försvann i September och jag har saknat honom jättemycket. Men så kom grannen in och lämnade över honom. Nej, sa jag Hasse? Lennart heter han ju. Katt är han också, inte min man.

Klister Dellert, Hampaodlare, Smådalarö:
- Mmm, jag är nöjd med julen i år. Jag fick Neverlandranchen, Jacksons gamla. Trist med begagnat men jag skall nog få fason på den. Skall bygga om lite. Jag har döpt om den till "Bad Excuses Farm". Siktar på att lansera det som en anläggning där man kan söka sanningen bakom varför ingenting blev som man ville. Va? Oj, det ringer... inne i mitt huvud, jag måste rusa, hej, hej, hej!

Mistel-Janne, Clown, Järfälla:
- Comperhansive music catalog... ever! Jag snackar om spotify, eller vad var frågan? Jul? Det låter analogt! Heppåre!

Jimmy Handklove, Spiritus, Nacka strand:
- Jo, det var en bra jul! Jag fick en fyrfilig motorväg till helvetet. Och glögg, den spetsade sorten. Tackar, tackar!

Jävvla öööh!

När jag bodde i Lund med mitt crew så var det ett stående uttryck; Jävvla ööööh!
Och så känns det fan i det ofta.
Ett Öööh, med ett litet pikant men bonning Jävvla (med två v, det är avsiktligt era jävla stavningshoror) som säger sitt. Kanske inte så mycket, men sitt.

Så känns det i afton - jag hatar att ståuppa och knullas upp av reaktionerna. Jag fattar om det är dåligt. Jag fattar om det är svårt. Men om det bara försvinner - det hatar jag.
Och hur gick det?
Ingen aning.
Har tittat på filmen.
Den säger föga.
Skitgig?
Nej, men svårtolkat.
Det är vanskligt att avgöra hur det gick. Det var ett Grabbanyp. Det är så jag kan beskriva det. Ett Grabbanyp. En halvkass kväll för min del men fantastiskt härligt att se min älskling Bherad Rouzbeh, (festade sen med hela till halva hans släkt) Martin Lagos och Dominik Henzel. Och alla nya. Kort sagt; En skit-bra kväll på BB.

Censurerade scener ur bibeln

Nu har forskare hittat bevisen.
Jesus svor.
Tack vare en snillrik kombination av dödahavsrullarna, första mosebok, en hebreisk vers, ett paintballgevär, Pat Boone, ryska pingislandslaget samt rytmen av ett regn har forskare nu kunnat sluta sig till en tidigare motsagd tes; Jesus svor.

Fallstudie:
Jesus tappar manuskorten under en predikan:
- Vänd andra kind... oj, helvete, jag börjar om!

Jesus tappar bort hotellrumsnyckeln under en turné i Judeen:
- Ameh! Ah, jag kommer fan inte in! Jag kraschar hos dig, Bartolomaios!

Jesus dräller räksallad över en handvävd silkessvepning:
- Judas, skickar du senap... men nejjj!!! Morsans satans tyg! I forsättningen LIGGER vi fan till bords alltså... Jävla öööh!

Jesus spikas fast vid ett kors:
- Mhm, ja... japp, jag fattar... aha... ... vänta, häng kvar på tråden farsan, de skall tydligen spika upp nånting här... AJ! Aaah! Vad gör ni?! Aj, spika'nte mig! Aaah! Fy... Aj! Nej men... aaah... Aj, aj, aj... Jäv... Jäkl... Järnspikar! Aj, vad ont de gör!

Slutsats:
Det är ok att svära. En ensam kille i klänning kan inte ha fel!

Ho, ho, hmmm... rap!

Mhm, vi vet hur det går.
Jesus föds ju. Det är det vi firar såhär vid jul.
Men vi vet alla hur det går. Om ett par månader pyntar vi risruskor med fjädrar för att hedra offerkycklingen. Om bara en stund är han död igen.

Den senaste tidens debatt om "alkoholförtäring vid jultid" har förbryllat mig. Ingen tjafsar om Hitler-fyllan, frontallobsförintelsen, resan tillbaka till Cro Magnon var man företar sig vid exempelvis nyår ("woho, allt börjar om, nu bläckar vi!") eller midsommarafton ("aha! En hednisk balle i moder jord och hejdlösa mängder fyllespånken! Hey mambo, mambo italiano...")
utan ger sig på faktumet att vi festar till jesu minne. En karl som föds i december och knallar i påsk! Det gäller fan att passa på och festa till hans minne!

Debatten har förvisso inte gällt festföremålet utan det där med att "barn far illa av julsupandet".
Mhm.
Och de barn som far illa av föräldrar/farmödrar/kusiner/ grannar/morbröder med hemmagjorda tatueringar/husdjur som super i juletid lider alltså INTE resten av året?

Knallert.
Skaffa en cykel med hlälpmotor!
Tänka. Tystnad. Tänka igen. Prova hålla käften. Tänka, tänka, tänka. Sen tala!

Summarum:
Skall vi festa?
Yes, we can!
Is spri a part of it?
Hell-ye! För många är det synonymet till fest.
För Jususkillen!
Offerpojken, skänk en skål!
Skälet är gott nog.
Skall alksiar supa?
Njaeh... !

Just!

(härmed avslutas officiellt debatten om alkohol och julfirande. God fortsättning!)

Robins - check!

Nu så!
En del säger att teve är långsamt.
En del säger att radio är snabbt.
Jag är van med radio.

I våras pratade jag med Robin Paulsson om att göra min Leif GW-skildring i hans välbetittade talkshow Robins. Nu på lördag sänds den. Strax innan jul.



Missa nu för hele faen inte detta livsverk;
LÖRDAG 19 DEC. 21:30 i SVT1










Har en sketchidé om en gubbe som räfsar.
Den borde gå att realisera lagom till nästa höst om jag ligger i lite.

Första dubbeln - succé

Då så. Då har man gjort sin första dubbel.
Började 19:00 på Kafe Klaver på söder; En liten skynkesskymd hörsal med läktare(!) och kanske 3 i publiken när jag anlände. Fick lite panik, var sen dit också. Men sen lossnade det. Dök upp säkert tio personer till och var en rätt så varm stämning i den upplysta lokalen. Den kompetente Henrik Blomkvist ledde kvällen.
Annorlunda?
Ja.
Dåligt?
Nej.
Utan mikrofon blev det till att "ta rummet" på gammalt gott friluftsteatermanér.
Händerna började göra konstiga saker. En friare form av standup som kanske kan passa en del. Själv gillar jag mickens makt. Det är ju först då publiken vågar låta också. Tenderar att bli för försiktiga reaktioner utan.

Sen bar det av i flygande fläng genom skoinvaderande snö och med rinnande näsa (hade ju såklart blivit präktigt förkyld inför dubbelkvällen) till Komikaze på Ego. Passade mig för att hamna i deras "dödssoffa"; En djup, burrig pjäs man sjunker ner och somnar i, fullkomligt livsfarlig att sitta i innan man skall upp. Satt på armstödet och laddade om.
Körde en tia i akt två. Med mick!
Härligt! Improviserade lite på nytt material och fick för första gången på många gig slippa titta på fusklappen. Ovanligt fin respons från Komikazepuliken. Helt klart det säkraste giget på länge. Kanske nånsin?
Inte dumt att gå på efter Petter Kaufman Bristav som sopat för lite skadad humor.
Gillar riktningen den mannen verkar ta. Över lag hög standard på alla komiker.

Bungy-vinnaren från kvällen innan körde också. Intressant figur. Hade dock bytt ut hela sitt material vilket vart lite olyckligt för nån som kör för typ tredje gången. Men kul att se.

Så landar man efter. I förkylningen igen. Men med ett lass energi från publiken. Det är nåt magiskt med ståuppen. Man kan va hur sliten, nedgången, risig, sjuk, ledsen, trött, sömnbristdrabbad som helst. Men man går faen därifrån med en säck energi. Somnar sent men vaknar tidigt full av kraft. Ungdomens källa? Kan vara därför en del komiker med ålder är lite infantila?

Förlåt.

Klistrig mumma

Nej, jag vet.
Jag har inte klottrat här på länge, jag vet.
Nej, jag vet.
Det här inlägget handlar på intet vis om mumma, jag vet.

Ståupp igår, Tiny Comedy på Southside, Hornsgatan 104. Källare, alkohol och allsköns dialekter från de brittiska öarna. Vad kan gå fel? - Nada!

Gjorde en högtempotia, kanske lite för hög (tempot alltså, inte jag), fick bra respons och testade två korta nya påbyggnader som väl får ¤¤¤ i betyg.
...
Fan vet jag, det är ju såhär "riktiga" komiker pladdrar på i sina bloggar om sina gig!

Jo! Ola Söderholm, denna min Önskebuksvåger i komikersvängen, gud i röven vad jag gillar hans grejer. Han avslutade igår. Körde en mycket fin drapa om omskärelse i hygieniskt syfte. Aj, aj... Ja, man skulle vart där, liksom.

Nästa gig blir Big Ben nu på söndag. Och sen DUBBELGIG på tisdag, första för mig.
Såatteeeh... jorå!

Besviken på Pippi

Åh, vad fan tänkte hon?!
Gammel-Astrid!

Hitta på en karaktär med enorma krafter, Pippi besitter ju samma övermänskliga styrka som Hulken och Stålmannen. Dessutom slipper hon metamorfosen till grön dregelmumlande jättepadda för att bli stark. Och vad gör hon!? Lyfter sin häst på raka armar och fnittrar...?

Nej, den pippi jag fantiserar om gömmer sig i diken. Och så, när en bil passerar på vägen, störtar hon upp och hockeytacklar biljäveln av vägen.
Sån är hon. Tok-Pippi.

Nikotinfickan

Under hektiska och pressade perioder i mitt liv händer det att jag kombinerar nikotinella stimuli. Jag snusar och röker. Aldrig samtidigt, men jag maxar, eskalerar mitt intag, nån grej naturen byggt upp, ett sinnrikt belöningssytem.

Men det finns självklart baksidor på detta självmedicinerande.
"Hjärt-kärlsjukdomar, cancer och dålig andedräkt", tänker ni.
Ingalunda.
Jag menar den köttsänka i min högra kind, kanske en krater som uppstått efter ett ovanligt brutalt ingrepp för att avlägsna en dålig visdomstand.
Där samlas inte bara matrester och ölkorv utan varje gång jag sätter i mig något innehållande nikotin avlagras en liten, liten del i denna kroppens egen skattkista.

Min fråga; Kan det komma sig att jag en dag sväljer lite extra hårt frigör all denna uppdämda avslappningsgegga. Och: Hur "skön" blir jag då?