Down with the forces

Gigade på Rikspolisstyrelsen i går. Självklart har jag tystnadsplikt. Jag kan alltså inte skriva nåt om det här. Jag är förhindrad att yttra mig i fallet.
"Men var det liksom en förtrollad afton eller?", kanske du tänker, som ett sätt att komma runt det faktum att jag inte får svara. Men den gubben gick inte. Jag är tyst som en mur. Som en sten i en bur. Instängd, höljd i tystnad. Det går inte att överskrida det avtal jag har med RPS-säk. Vi kommer inte runt det. Intet kommer yppas. Jag kan bara inte. Det skulle sätta både mig och er i en situation vi inte kan hantera. Jag vilar mitt fall. Mer säger jag inte i frågan...
"Gick det bra eller?", jag kan inte svara på frågan.
"Var det succé?", m-m. Quiet like a barrel of rum.
"Kändes det som ett bra gig?", ... Siiinging in the rain, la, la, la, la, laaaa...
"Okej, annars då?", LA, LA, LA, HÖRS INTE FINNS INTE SYNS INTE AAAAH! Var det en mås som flög förbi? Eller ett sånt där obemannat spaningsplan?! Stäng fönstret där! Och ventilerna. Gasen du vet.