2009-05-25

Resultat

Nu står det klart. Flera viktiga undersökningar publicerade på detta kombinerade klotterplank och vetenskapsforum har stängts. Folket har sagt sitt och siktar nu på nya åsiktsutmaningar. EU-valet. Nästa melodifestival. Vem är fetast i stjärnorna på slottet nästa vända? Här sammanfattar jag nu vad undersökningarna visar om det svenska folket;

Den enorma andelen 80 (!) procent av svenskarna vill att nyansen mellan laxrosa och oxblod skall benämnas "Skinkmörkret" emedan en femtedel av landets innevånare tycker att "Ockelboskär" är ett lämpligare namn för färgen.
62% av oss skulle använda ett plötsligt upptäckt och tidigare okänt rum i hemmet till nåt så fantasilöst som ett kuddrum. En fjärdedel anser sig bättre kunna utnyttja ett sådant utrymme till att vara alltigenom allvarliga i. Ett rum för allvar tilltalar alltså mer än dubbelt så många som de 12% som på heder och samvete intygar att de hade installerat en golvbrunn, bilat ett fall i golvet, sörjt för god ventilation och sedemera använt rummet enkom för lackering.

På frågan om vad kulning skulle kunna vara om det inte vara en locksång för kor svarade hälften av de tillfrågade att det skulle kunna vara när man hostar så att alla fönster exploderar.
Fler än hälften av svenskarna anser att man får skolios om man vrider sig av skratt. I jämförelse tror strax färre än hälften att ett dylikt beteende framkallar en disktraseliknande kropp och en blöt fläck i soffan.
66% anser att Globen kan anses vara precis så stor som den är. 33 procent anser istället att arenan är "rätt så" stor.
Vad gäller ett mindre rasistiskt namn på "Kinakål" har svenskarna nu fastslagit att man både kan använda "Mongol-Kål" och "Kålvadd". Äntligen har en demokratisk process givit oss medel att undvika vardagsrasism!
20% av befolkningen får helt enkelt leva med att det inte skall kallas "Kål-i-påse"!

Mina undersökningar har också visat att Vanja Lundby Wedin både kunde ha använt inneskor, inte roffat åt sig ur kakburken och inget annorlunda alls. Vidare är svensken en sån som - om han hittar ett kaninhål utan en kanin - tror att det där kan bo en grinig tant med hatt och käpp och allt. Lika många tror att hålet istället bebos av ett skägg. En tredjedel är helt säkra på att det i hålet bor en tatuerad albino med gummikropp.
I frågan ifall vi skall ta tillbaka kilskriften har inget beslut kunnat fattas. Trots att denna undersökning är den som Sverige har haft längst tid på sig att besvara står vi nu och väger mellan att det är möjligt via krigsrätt, att det är fusk men att vi ÄNDÅ skall göra det samt att vi först måste fastställa var den är just nu. Ingen consensus alltså. Folket står splittrat.

Det visar sig avslutningsvis att hela 40 procent av sveriges befolkning undrar om det är nån som har sagt nåt.

Var med och påverka! Svara i högerspalten på det otal frågor som ställs och var med om att ÄNDRA sverige och uppfattningen om svenskarna! RÖSTA hos LÖTGÅRD lyder budskapet.

2009-05-22

Slutsats (rappport 0525-h)

I min forskning har jag den sensate tiden kartlagt ett fenomnen jag kallar "in-pair-fenonenomnaia... fenomenona.. foffenonnomommanen... vaffan! Fenomen!" Det är ett långt namn men det är också bara för fellow vetenskapsmän och disputationsprofessorer att förstå.

Detta fenomen kan i korthet beskrivas med att man upplever kända människor i par. Inte då i perspektivet "sett på stan", skvaller om vem som har ihop det med vem i den minimala bakterieodling som den svenska kändiseliten utgör.
Inte ett skuggigt minne från nån yvig mingelskiva där bröderna Timell kvastat i sig varsin bricka bubbel och nån robustbystad tjej från skåne medelst en rustik arbetar-fylla firar sitt nya programledarskap för en teveföreställning där celebriteter i klass med Evert Ljusberg och Hasse "Kvinnaböske" trillar ner i en bassäng med grodyngel.

Nej, jag talar om den vetenskapliga termen "in-pair-fenonenomna... fenmo... ja".
Den senaste tiden har jag, när jag siktat en för allmänheten välkänd person - alltid i anslutning, men helt oberoende av den första - kunnat identifiera ännu en. Alltid två åt gången. Inom loppet av en (eller ett par) minuter.
Här avlägger jag nu min rapport för vecka 21:

*Måndag: Amanda Renberg. Bara sekunderna senare: Poodels-Kicken.
*Tisdag: Allan Svensson. Trettio sekunders bussfärd sen: Staffan Westerberg!
*Onsdag: Adde Malmberg. Följd av... just det, ingen. Den välkända intigheten.

Spratt skapade av tillfälligheternas galna dans?
Nej!
Samband?
Mhm!

Vad kan då dessa samband lära oss?
Att det krävs två för en Tango?
Att blod är tjockare än vatten?
Att alla kineser har fisit samtidigt?
Allt det där har forskarna redan kartlagt. Det handlar om något viktigare än så.

Memory.

Vi skall alla spela ett parti memory om dagen, MINST!
Annars förtvinar vi. Det har jag kommit fram till.
Kontroversiellt?
Javisst!
Därav felaktigt?

Kanske...?

Har ni förresten märkt hur dåligt kultserien Arkiv-X har klarat tidens tand? Såg ett par tidiga avsnitt härförleden. Fick inse att magin gått förlorad och det oroar mig. Kan det vara likadant med det excellenta tidsdokumentet Spejaren, "The Sentinell" i orginal, jag vågar inte titta. Hur är det med "Parker Lewis", är det också dåligt nu? Vill inte veta.
Däremot gjorde jag en dubbelkoll mot "Son of the beach"... det är fortfarande ett helt oviktigt program.

Signar ut!

2009-05-07

ALLES GUT

Bästa gå-bort-rocken är manglad.

Öronen är topsade.

Naveln är av-luddad.

Kylsprayen står på... kylning?



NU SMÄLLER DET!
Dags att håva in resultatet av flera jävla... timmars slit! Extraföreställning av TJONG! (bilden) på lördag, dödssynd-skoj-program i P4 (nästa på kristihimmelfärdsdag, senaste gick första maj), standup imorgon, och färdigställandet av det sista Här Har Du Hummern-programmet för P3, den som inte lystrade i lördags göre sig besvär nu om lördag 16:03 i... P3! Då går andra programmet som vänder sig till paintball-entusiaster och strykrädda. Sista programmet (som jag och "humrarna" - som jag och Sjökexet under en del leenden och spjuveraktiga blickar kallar dem - i detta nu alltså sammanställer(Ae! Krånglig prosa... igen!)) går lördagen därpå av fullt logiska och logistiska skäl. Kyrkan har också godkänt. En privatekonomisk byrå har stämplat. En bylsig kille med pläd över bena har sagt "ahja" bara.
Nu fyller jag ju bara med text för att layouten skall passa tidningskåta läsare (det droppar ju in nya grupper hela tiden till min bloggibloggi) som kräver att antalet tecken åtminstone skall sträcka sig till en bit under bildens botten-not. Där var vi hemma!