Väljer härmed att reprisera ett inlägg som inte fått det genomslag det förtjänar:
I min forskning har jag den sensate tiden kartlagt ett fenomnen jag kallar "in-pair-fenonenomnaia... fenomenona.. foffenonnomommanen... vaffan! Fenomen!"
Det är ett långt namn men det är också bara för fellow vetenskapsmän och disputationsprofessorer att förstå.
Detta fenomen kan i korthet beskrivas med att man upplever kända människor i par. Inte då i perspektivet "sett på stan", skvaller om vem som har ihop det med vem i den minimala bakterieodling som den svenska kändiseliten utgör.
Inte ett skuggigt minne från nån yvig mingelskiva där bröderna Timell kvastat i sig varsin bricka bubbel och nån robustbystad tjej från skåne medelst en rustik arbetar-fylla firar sitt nya programledarskap för en teveföreställning där celebriteter i klass med Evert Ljusberg och Hasse "Kvinnaböske" trillar ner i en bassäng med grodyngel.
Nej, jag talar om den vetenskapliga termen "in-pair-fenonenomna... fenmo... ja".
Den senaste tiden har jag, när jag siktat en för allmänheten välkänd person - alltid i anslutning, men helt oberoende av den första - kunnat identifiera ännu en.
Alltid två åt gången. Inom loppet av en (eller ett par) minuter.
Här avlägger jag nu min rapport för vecka 21:
*Måndag: Amanda Renberg. Bara sekunderna senare: Poodels-Kicken.
*Tisdag: Allan Svensson. Trettio sekunders bussfärd, sen: Staffan Westerberg!
*Onsdag: Adde Malmberg. Följd av... just det, ingen. Den välkända intigheten.
Spratt skapade av tillfälligheternas galna dans?
Nej!
Samband?
Mhm!
Vad kan då dessa samband lära oss?
Att det krävs två för en Tango?
Att blod är tjockare än vatten?
Att alla kineser har fisit samtidigt?
Allt det där har forskarna redan kartlagt.
Det handlar om något viktigare än så.
Memory.
Vi skall alla spela ett parti memory om dagen,
MINST!
Annars förtvinar vi.
Det har jag kommit fram till.
Kontroversiellt?
Javisst!
Därav felaktigt?
Kanske...
Svenska ordvitsar som är så dåliga att de är bra
5 dagar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar